wildabebin

Japp, idag var den stora dagen. Fast det visade sig att bebisen var liten =) Lite för lite för att kunna göra en datering på. När jag var hos barnmorskan sist så tyckte hon att jag var så stor så hon blev osäker på om vi skulle hinna göra en datering med det första ultraljudsdatumer vi fått, så hon bokade en vecka tidigare. Men idag när iv då var där så visade det sig att bebisen var för ung (!) för att det skulle gå att göra en datering. Inte oss emot, då får vi komma tillbaka en gång till om tre veckor. När hon ändå försökte mäta så fick hon ett datum en vecka efter (!!!) det datum vi har nu... så jag hoppas hon har fel, annars får vi vänta ända till augusti på bebisen.. Vi fick i alla fall se den lilla godingen och full fart var det må jag säga. Jag har ju känt en hel del buffar men inte riktigt litat på att det är bebisen,  men nu vet jag. Så mycket hon h*n rörde sig i magen och dessutom ligger moderkakan bakåt ryggen på mig vilket gör att det känns mycket tydligt när bebisen rör sig =) Det var kul att se en frisk lite unge som sparkade vilt därinne och kliade sig i pannan, vickade på tårna och höll på att fiffla med händerna =) Sååååå spännande!! Det var ju dock lite svårt att få en bra bild på vildingen så vi fick nöja oss med en halvdan, vi får ta fler nästa gång.

Mycket har hänt sedan sist. Förra helgen t ex var jag och Joppe på Petra och Magnus bröllopsfest! SKOJ!! Jag fick ju dock hålla míg nykter och chaufför, men ruggigt trevlig ändå! Tilda var med farmor och farfar hela helgen och hon var i himlen!! De kom på torsdag kväll, när Tilda gått och lagt sig så när hon vaknade på fredagen var hon som ett barn på julafton, hon ropade "faaaaarfaaaar, HÄMTA mig!!" Klockan 6 på morgonen. Sedan körde hon hårt med farmor och farfar hela dagen medan jag och Joppe jobbade. OJ så skoj tilda haft i helgen!! Och snart måste vi ju åka upp till Kalix och hälsa på nya tillskottet i Björkmanklanen, en lite Helge har Tilda fått till kusin och Hjalmar har blivit storebror!!

Här kommer lite bilder


Tilda fick semla i tisdags. hon åt upp grädden, med heeeela ansiktet =)


Tokungen har ett BRIOtåg í munnen...snygg överläpp =)


Och här har vi nykomlingen, syns som sagt inte så bra i och med att den lilla
krabaten vägrade ligga still =) Men vi har ett huvud till vänster i bild,
svarta hål som är ögon och så ryggraden som går åt höger. Men
mycket vilja kan man nästan tro att det är en bebis (eller inte)

Fy helvete vad trött jag är på allt nu!!! Tilda spyr fortfarande så fort hon får i sig ngt annat än vatten. Hon har bara legat utslagen i soffan hela dagen och knappt pratat. Vi var till vårdcentralen men fick ingen hjälp för hon var "för pigg". Jävla idioter. Jag mår piss över allt det här. Känns som det är Tilda och jag mot världen. Hon grinar så fort hon ser mat och vill oxå ha, för hon är vrålhungrig, men så fort hon får ngt i magen så börjar hon spy igen. Så hela dagen har gått åt till att lyssna på "jag vill ha bullar, jag vill ha kyckling och ris, jag vill ha spagetti och köttfärssås, jag vill ha macka, jag vill ha chips" osv osv. När jag skulle kasta i mig middag så satt hon bredvid mig i soffan och grät och skrek att hon också ville ha... jobbigt som fan. Har aldrig ätit en så illa smakande middag så fort någon gång. Det smakar inte speciellt bra när ens barn sitter och lider bredvid... Hon gråter och vill ha något att äta nästan hela tiden, och jag får vara elaka kärringen som säger att hon inte får ngt. JAG BLIR TOKIG!!!!!! Det värsta är att mitt tålamod är helt slut och jag börjar bli otrevlig mot henne. Man får helt enkelt inte vara otrevlig mot någon som är så sjuk. Men jag har helt slut på energi efter att haft hanf om henne dag och natt... kräkandes och gråtandes. Och utan ände... Så nu mår jag dåligt över det oxå. Att jag beter mig som ett svin mot min sjuka dotter. Hade önskat ltie hjälp...

Ja stackars lilla Tilda, hon vaknade kl halv 7 imorse och jag hämtade henne till vår säng. väl där tystnade hon väldigt fort och det visade sig att hon var helt slut för hon somnade om!! Hon brukar aldrig kunna sova i vår säng! Och allra minst på morgonen. Men hon somnade, helt knäckt, vaknade och vände sig ibland, men sov till klockan 9,15. Då ville hon stiga upp. Hon var hungrig som en varg och törstig som en ökenvandrare. Men vi vågade inte proppa henne full med vatten och mat ifall det skulle komma upp igen. Hon åt i alla fall lite mannagrynsgröt, ost och skinka till frukost och drack lite juice. Hon verkade må prima. Sedan blev jag akut sugen på våfflor till lunch så vi åt det oxå. Tilda åt lite mer än en halv våffla. Det verkade oxå gå bra. Efter ett tag tog vi en sväng med bilen. Tilda somnade igen. När vi kom hem ville hon ha lite apelsin. Hon åt kanske två klyftor. Det gick en kvart och sedan började hon kräkas igen.... så jävla illa. Då hade det gått över ett dyng sedan hon kräktes sist så man trodde ju i sin enkelhet att hon var på bättringsvägen. Men icke. Stackare... Hon ahr som varit lite spak hela dagen så hon har kankse inte känt sig på topp, men jag trodde det var för hon inte ätit ngt, får hon har ju varit hungrig och sugen hela dagen. Men apelsinen var tydligen droppen. Hoppas nu innerligt att hon inte kräks inatt. Vi har inte gett henne ngn välling utan hon har ätit en halv macka och lite fil. Ber återigen till alla gudar och håller alla tummar och tår och gör om hela proceduren som gjordes igår kväll för att hon inte ska kräkas inatt... HATAR HATAR HATAR denne hemska sjuka!!!!! Må det snart vara över...

Ja imorse när Tilda och Joppe skulle åka till dagis så hann de inte mer än sätta sig i bilen så började Tilda rapa och bete sig konstigt.. så Joppe tog det otroligt snabba och kloka beslutet att inte åka och stanna hemma istället. Visade sig vara mycket klokt för en timme senare så kräktes hon. Sedan har det varit full fart. Joppe skulle iväg och ta prover idag och de stängde 14 så jag var tvungen att komma hem från jobbet vid 12,30 och byta av honom. Då hade hon fått i sig lite fil, banan och smörgås. Jag gjorde då misstaget att ge henne lite mer smörgås och en mugg med saft... slurp sa det och så hade hon hällt i sig all saft. En halvtimme låg den och kluckade i magen på henne innan den bestämde sig för att göra retur. Peppar peppar, sedan har hon inte kräkts något mer. Vi har försökt ge henne något att äta i mycket små mängder, för hon är jättehungrig, men inga stora mat eller dryckesmängder på en gång, då kommer det upp igen. Så nu knaprar jag vitpepparkorn för glatta livet, spritar händerna efter jag tagit i vad  som helst här hemma och går bara och väntar på att få spy. Det har redan börjat köra i min mage och kännas konstigt men jag tror att det beror på att den inte tycker om vitpepparbehandlingen =) Jag är annars ganska luttrad över detta med att spy vid det här laget, då jag mådde så illa och kräktes för gravidhormonerna.  Men vi får väl se hur det går. Håller alla tummar och tår och ber till alla gudar jag kan komma på, kastar salt över axeln, går inte på några brunnar, osv osv för att hon inte ska kräkas ngt mer och att vi slipper bli smittade!!

Ja nu har fogarna börjat göra sig påminda ordentligt. ajaj, var till sjukgymnasten i fredags och fick ett fogbälte, ett sånt där man har över midjan och så drar man åt för kung och fosterland så man riktigt pressar ihop hela bäcknet. Hjälper lite lite. Men idag har dte varit vidrigt på jobbet iaf, ont i ryggen och smärta som strålar ner i benen, känns som höften låser sig. Och så ska man släpa tunga kastruller och varor som kommer. Men det är bara att bita ihop. Jag vill inte sjukskriva mig! Jag är fy för fasen vara i v 15! Och så vill jag inte ha ngt med försäkringskassan att göra! jag vill tjäna mina egna pengar och slippa deras översittarfolk som svara i telefon och tar beslut. Så jag drar åt fogbältet hårdare och hårdare för varje dag och hoppas att bebisen fortfarande får plats där inne och att smärtan är övergående.

I söndags köpte jag en ny mobil, eller jag fick en av min sugardaddy (läs make). =) Efetr mycket provande och velande så blev det en Nokia n8. Värsta värsta sortens... vet inte om jag någonsin kommer att förstå mig på hälfen av vad den telefonen är kapabel till men jag lär mig varje dag =) Huvudsaken var att det skulle vara en bra kamera med bra och riktig blixt på, och det var det. Bästa kameran på marknaden, så det får väl duga =P Är ändå väldigt nöjd måste jag säga, även om jag var tvungen att byta från Ericsson till nokia och allt vad dte innebär med att lära sig nya menyer och utseende. Nä, nu ska jag bege mig hemåt så jag får träffa min prinsessa och min prins! Puss